Sportlovsträning 2025 Inget program för sportlovet? Ingen fara - vi har det perfekta programmet för DigVad? FotbollsträningNär? Under sportlovet, söndag-måndag-tisdag (16.-18.2.2025)Var? EIF-hallen i Västerby eller på Ekenäs Sparbank Arena, beroende på vädretVilken tid? Välj fritt hur mycket du vill träna, finns möjlighet at träna ett pass eller upp till två pass i tre dagar (söndag kl.9.30-11.30, måndag 9.30-11.30 och 12.00-14.00, tisdag 9.30-11.30 och 12.00-14.00) under 16.2-18.2.För vem? För alla, både utespelare och målvakter (flickor och pojkar) som är födda 2015 eller tidigareMed vem? Med våra proffstränareVad kostar det? INGET!Övrigt att beakta? Träningarna går på engelska<a href="https://eif.jopox.fi/lomakkeet/13112/gratis-sportlovstraning-maksuton-talvilomaharjoitukset-162-1" target="_blank"><img src="imagebank/320470_medium.png" class="page-gallery" alt=""></a>---Ei ohjelmaa hiihtolomalla? Ei hätää, meillä on juuri sopiva ohjelma Sinulle!Mitä? JalkapallotreeniäMilloin? Hiihtolomalla sunnuntai - maanantai - tiistai (16.-18.2.)Missä? Västerbyn EIF-hallissa tai Keskuskentällä (säästä riippuen)Aika? Voit valita yhdet treenit tai jopa kahdet treenit su-ti välisenä aikana (sunnuntai klo. 9.30-11.30, maanantai ja tiistai 9.30-11.30 ja 12.00-14.00)Kenelle? Kaikille, sekä kenttäpelaajille että maalivahdeille jotka ovat syntyneet (tytöt ja pojat) 2015 tai ennen sitäKenen kanssa? Seuran ammattivalmentajien kanssaHinta? MAKSUTON!Muuta huomioitavaa? Valmentajat puhuvat englantia<a href="https://eif.jopox.fi/lomakkeet/13112/gratis-sportlovstraning-maksuton-talvilomaharjoitukset-162-1" target="_blank"><img src="imagebank/320470_medium.png" class="page-gallery" alt="" rel=""></a>

Sportlovsträning 2025 - Hiihtolomaharjoitukset 2025

Vi träffade Jens Mattfolk och ställde litet frågor om akademilaget

Ekenäs idrofftsförening r.f. höll konstituerande möte den 19.12.2024 där styrelsen för 2025 konstituerade sig.EIF:s styrelse består av följande personerNiklas Buskor dförandeAlex Lagerstedt medlem (viceordförande)Patric Westerlund medlem (sekreterare)Kurt Sjöblom medlemRoger Nyström (NY) medlemSvante Eklund suppleantJouko Riihimäki (NY) suppleantNiklas Busk valdes enhälligt till föreningens ordförande under höstmötet dem 12 december 2024.

Niklas Busk återvald till föreningens ordförande

Tämän vuoden rapusesongin alkaessa tapasin Simon Eklundin, joka on osakas Jannes Kräftor -yrityksessä. Yritys on tunnettu punaisista herkuistaan. Tapasimme Hotel Sea Frontin aulassa, jossa Jannes Kräftor on toiminut jo usean vuoden ajan. Paikka sijaitsee kauniisti veden äärellä, Österbyn sillan vieressä ja on helposti saavutettavissa etukäteen tilattujen rapujen noutamista varten.<img src="imagebank/347814_big.jpg"> Parista sadasta sataan tuhanteen rapuunJannes Kräftor sai alkunsa 1990-luvun alussa, kun Jan-Mikael "Janne" Ekholm aloitti rapujen keittämisen Tammisaaren keskustassa sijainneessa ruokakaupassaan nimeltä "M-Janne”. Ravut olivat asiakkaiden keskuudessa erittäin suosittuja, ja Janne keitti niitä kysynnän mukaan. Aluksi rapuja keitettiin vain muutama sata vuodessa. Kun Janne lopetti ruokakaupan lähes kymmenen vuotta sitten, monet vakiintuneet asiakkaat olivat huolissaan siitä, etteivät he enää voisi järjestää rapujuhlia Jannen paikallisesti valmistetuilla herkuilla. Asiakkaiden ei kuitenkaan tarvinnut olla huolissaan, sillä Janne jatkoi rapujen toimittamista, ja nykyään perheyritys on merkittävä suomalainen toimija alalla.Nykyisin Jannen pojat Henrik ja Theo Ekholm sekä Jannen sisarenpoika Simon Eklund ovat yrityksen osakkaita, ja rapujen määrä on kasvanut muutamasta sadasta noin 100 000 rapuun kaudessa. Samalla myös rapujen jakelu on laajentunut: niitä voi etukäteen tilata ja noutaa Hangon K-Supermarketista sekä Hangon, Tammisaaren ja Karjaan S-marketeista. Lisäksi rapuja toimitetaan Helsingin K-kauppoihin ja muihin liikkeisiin sekä paikkoihin.Voit tilata rapuja Jannes Kräftorin verkkosivuilta osoitteessa <a href="http://www.janneskraftor.fi/" target="_new">www.janneskraftor.fi</a> tai puhelimitse. <img src="imagebank/347815_big.jpg">Jokirapua ja signaalirapuSimon Eklund kertoo, että Suomessa on kahta erilaista rapua: jokirapu ja signaalirapu. Molemmat lajit löytyvät Jannes Kräftorin valikoimasta, mutta koska jokirapun saatavuus on huomattavasti pienempi, myydään pääasiassa signaalirapuja.Jokirapu on Suomessa luonnostaan esiintyvä kotoperäinen laji. Se on yksi Euroopan suurimmista rapulajeista, ja koiras voi kasvaa jopa 18 senttimetrin mittaiseksi ja painaa 350 grammaa. Naaras on hieman pienempi kooltaan. Jokirapu on kaikkiruokainen ja liikkuu aktiivisesti erityisesti hämärissä ja öisin. Laji on usein mustanvärinen, ja keittäessä sen väri muuttuu punaiseksi. Raputaudit ovat vahingoittaneet jokirapua pahasti, ja nykyään se on uhanalainen joillakin alueilla.<img src="imagebank/347820_big.jpg">Signaalirapu on istutettu Suomeen Pohjois-Amerikasta 1960-luvulla. Koska raputauti oli erittäin tuhoisa kotimaiselle jokirapulle, päätettiin istuttaa signaalirapua, joka kestää raputautia paremmin. Vaikka signaalirapu on lajina kestävämpi, voivat ravut silti olla taudin kantajia ja levittäjiä, mikä on vaikuttanut negatiivisesti jokirapujen selviytymiseen.Ulkonäöltään signaalirapu eroaa jokirapusta etuklapeistaan löytyvän valkoisen läiskän vuoksi. Signaalirapujen luonnollinen väri voi vaihdella voimakkaasti erittäin tummasta, lähes mustasta, vaaleansiniseen. Vedenlaatu vaikuttaa kuoren väriin, ja tummemmat ravut elävät mudassa, kun taas vaaleansiniset ravut saavat värinsä mineraalirikkaammassa vedessä. Joskus voi myös nähdä rapuja, joilla on erikokoisia saksia tai jalkoja. Kokoero johtuu siitä, että uusi saksi kasvaa ulos, jos eläin menettää sen reviiritaistelussa tai jossain muussa tilanteessa.Saadakseen valvottua rapukalastusta ja säilyttääkseen rapukannat Suomessa, rapukalastus on aikarajoitettu. Joka vuosi 21. heinäkuuta klo 12:00 alkaa rapukausi Suomessa, niin jokirapujen kuin signaalirapujenkin osalta. Kauden kesto on yleensä noin lokakuun puoliväliin saakka. Koska rapukausi on rajoitettu, myös Jannes Kräftor -yrityksen toiminta on sesonkiluonteista, mikä tarkoittaa, että raput ovat työntekijöille sivuliiketoimintaa. <img src="imagebank/347818_big.jpg">Rapujen historia Rapuja on syöty ikimuistoisista ajoista asti, ja rapujuhlia pidettiin jo 1500-luvulla Suomessa. Vielä kauemmin sitten, antiikin Kreikassa, uskottiin rapujen lähes taianomaiseen voimaan, ja siksi kannettiin kuivattuja rapuosia onnenamuletteina parantamistarkoituksessa. Antiikin kreikkalaiset käyttivät myös rapuja erilaisten sairauksien hoitoon ja käärme- ja skorpioninpuremien parantamiseen. Rapujen maine on ollut myös vastakkainen Pohjolassa, ja niitä pidettiin uskonnollisesti "saastaisina" ja epäsopivina elintarvikkeina. Munkit Euroopassa kuitenkin herkuttelivat rapuilla jo 1200-luvulla, koska he vertasivat rapuja kalaan, ja siksi rapuja sai syödä paaston aikana ja uskonnollisina juhla-aikoina. Myös kuninkaalliset ja aateliset arvostivat rapuja, ja ajan myötä rapu levisi herkkuna korkeammilta yhteiskuntaluokilta kansan keskuuteen. Tämä auttoi rapujen suosion kasvussa, ja niistä tuli vähitellen tavallinen osa suomalaista ruokakulttuuria. <img src="imagebank/347816_big.jpg">Rapujuhla – hyvästit kesälle Rapujuhla perinteenä on ollut Suomessa 1930-luvulta lähtien. Rapukalastusta alettiin rajoittaa ensimmäisen kerran Suomessa vuonna 1929, ja tämän myötä rapujuhla kehittyi vuosittaiseksi juhlahetkeksi. Rapujuhlia pidettiin merkitsemään rapukauden alkamista, ja samalla muistutettiin nauttimaan kauniista myöhäiskesästä ennen syksyn tuloa. Monille suomalaisille rapujuhla on tärkeä perinne, ja sitä juhlitaan yhtä itsestään selvästi kuin joulua ja juhannusta. Rapujuhla pidetään myöhäiskesän iltoina elokuussa tai syyskuussa sukulaisten ja ystävien seurassa, ja monet yhdistävät siihen hauskoja juhlahattuja ja suuria lautasia täynnä herkullisia punaisia rapuja. Lisukkeina tarjotaan usein juustopiirakoita ja hyvää leipää, mutta se vaihtelee luonnollisesti, ja jokainen valitsee itse, miten haluaa luoda oman perinteensä. Kysyin myös Simon Eklundilta, mikä hänen mielestään on hyvä rapujuhlan resepti.- Onnistunut rapujuhla koostuu runsaista ravuista, paljon tilliä ja tietenkin hyvistä ystävistä. Minun suosikkilisäkkeeni ovat leipä aidolla voilla ja todella hyvää juomaa, sanoo Simon. Kuinka monta rapua sitten tulisi varata per henkilö? Jotkut syövät todella monta rapua, toiset taas syövät vähemmän. Kulutukseen vaikuttaa myös, kuinka paljon lisukkeita on rapujen kanssa. Keskimäärin voi arvioida noin 10–12 rapua per henkilö, ja sen lisäksi tarjoillaan hyviä lisukkeita, jotta kaikki voivat syödä itsensä kylläisiksi. Itse syömistä helpottaakseen voi hankkia rapuveitsiä Jannes Kräftor yrityksen verkkokaupasta tai Hotel Sea Frontista, jossa Jannes Kräftor sijaitsee. Sieltä löytyy myös pyyhkeitä, servettejä ja essuja rapujuhlia varten, tietenkin rapuaiheisilla kuvioilla. Siellä on myös myynnissä mainostuotteita yrityksen logolla. Käy tutustumassa valikoimaan seuraavalla kerralla, kun noudat rapusi seuraavaa rapujuhlaa varten!Jannes Kräftor EIF sponsorina Jannes Kräftor on ollut monen vuoden ajan EIF:in sponsorina, ja kysyin Simonilta, miksi juuri EIF on valittu sponsorikohteeksi.- Olemme kaikki olleet mukana EIF:issä vuosien varrella. Tämä on meidän tapamme antaa takaisin seuran hyväksi tekemämme työlle! sanoo Simon. Sekä Simon, Theo että Henrik ovat kaikki olleet hyvin aktiivisesti mukana seurassa monin tavoin. Simon itse on pelannut jalkapalloa ihan juniorista edustusjoukkueeseen asti, jossa hän pelasi vuoteen 2014 saakka, jolloin joukkue nousi Ykköseen. Hän on toiminut myös juniorivalmentajana ja seuran puheenjohtajana muutaman vuoden ajan. Sekä Theo että Henrik Ekholm ovat myös pelanneet EIF:issä, aluksi junioreina ja myöhemmin aina edustusjoukkueessa saakka. Jannes Kräftor ovat mukana sponsoroimassa paikallista jalkapalloseuraa voidakseen tukea nykypäivän ja tulevaisuuden junioreita, jotta hekin saavat kokea saman yhteishengen ja joukkuehengen, jonka Simon, Henrik ja Theo ovat saaneet kokea seurassa. Sponsorin kautta voidaan myös tukea, että yhä useammalla nuorella on mahdollisuus kehittyä niin kentällä kuin kentän ulkopuolellakin, aivan kuten Simon, Henrik ja Theo ovat kehittyneet." <img src="imagebank/347821_big.jpg">Kuvassa vasemmalta; Henrik Ekholm, Simon Eklund, Zacharias Ekström och Theo Ekholm Lähteet:<a href="http://www.janneskraftor.fi/"></a><a href="http://www.janneskraftor.fi/">www.janneskraftor.fi</a><a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10062918#:~:text=Kr%C3%A4ftfisket%20blev%20popul%C3%A4rt%20i%20Finland%20i">Därför lever kräfttraditionen vidare: ”Tiden vi lever i lockar till ritualer” – Samhälle – svenska.yle.fi</a><a href="https://www.raputieto.net/rapukulttuuria.htm">Rapukulttuuri – Raputietokeskus</a>Kuvat: Jannes KräftorTeksti:Johanna Källberg

Jannes Kräftor seuran sponsorina

I början av årets kräftsäsong träffade jag Simon Eklund, som är delägare i företaget Jannes Kräftor, vida känt för sina röda delikatesser. Vi träffades i lobbyn på Hotel Sea Front, där Jannes Kräftor håller till sedan många år tillbaka. Platsen är vackert belägen intill Österby bron och lättillgänglig att avhämta förhandsbeställda kräftor på.Från några hundra till hundratusen kräftorJannes Kräftor fick sin början under tidigt 90-tal då Jan-Mikael ”Janne” Ekholm började koka kräftor i sin mataffär M-Janne i centrala Ekenäs i början av 90-talet. Kräftorna var mycket omtyckta av kunderna och Janne kokade kräftor enligt efterfrågan. Från början rörde det sig om några hundra kräftor i året. Då Janne slutade med mataffären för snart tio år sedan var många stamkunder oroliga över att inte längre kunna hålla kräftskivor med Jannes lokalt tillredda delikatesser. Kunderna behövde inte vara oroliga för Janne fortsatte att leverera kräftor och numera är familjeföretaget en stor finländsk aktör inom branschen.Idag är både Jannes söner Henrik och Theo Ekholm och Jannes brorson Simon Eklund delägare i företaget och totalt har antalet kräftor ökat från några hundra till kring 100 000 kräftor per säsong. Man har samtidigt också utökat distribueringen av kräftor så det går att förhandsbeställa dem och avhämta från mataffärerna K-Supermarket i Hangö och S-market i Ekenäs, Karis och Hangö. Man levererar även kräftor till en K-affär i Helsingfors samt till några andra affärer och platser. Du kan förhandsbeställa kräftor via Jannes Kräftors hemsida <a href="http://www.janneskraftor.fi/">www.janneskraftor.fi</a> eller per telefon. Flodkräfta och signalkräftaSimon Eklund berättar att det finns två olika slags kräftor i Finland; flodkräfta och signalkräfta. Jannes Kräftor har båda arterna i sitt sortiment, men eftersom tillgången på flodkräfta är betydligt mindre säljer man mest signalkräftor. Flodkräftan är en inhemsk art som förekommer naturligt i Finland. Den är ett av Europas största kräftdjur och hanen kan bli upp till 18 centimeter lång och väga 350 gram. Honan är lite mindre i storleken. Flodkräftan är en allätare och den rör sig aktivt främst i skymningen och på natten. Arten är oftast svart till färgen och då man kokar den övergår färgen från svart till röd. Flodkräftan har drabbats hårt av kräftpesten och är numera hotad i vissa områden. <img src="imagebank/347820_big.jpg">Signalkräftan är inplanterad i Finland från Nordamerika under 1960-talet. Eftersom kräftpesten hade väldigt förödande konsekvenser för den inhemska flodkräftan var tanken att inplantera den mer resistenta signalkräftan. Trots att signalkräftan som art är mer resistent mot kräftpest, kan kräftorna ändå vara bärare och spridare av kräftpest, vilken i sin tur har inverkat negativt på flodkräftan och dess överlevnad. <img src="imagebank/347818_big.jpg">Utseendemässigt skiljer sig signalkräftan från flodkräftan genom en vit fläck på framklorna. Signalkräftornas naturliga färg kan variera kraftigt från riktigt mörkt, nästan svart, till ljust blå. Vattenkvaliteten inverkar på skalets färg och de mörkare kräftorna lever i vatten med gyttjebotten medan de ljustblå kräftorna får sin färg i mineralrikare vatten. Ibland kan man också se kräftor med olika stora klor eller ben. Storleksskillnaden beror på det växer ut en ny klo ifall djuret mister en klo i en revirstrid eller dylikt.För att kunna kontrollera kräftfiskandet och bevara kräftpopulationerna i Finland är kräftfisket tidsmässigt begränsat. Varje år den 21 juli kl 12:00 inleds kräftfiskesäsongen i Finland, både för flodkräfta och signalkräfta. Säsongen pågår sedan fram till ungefär mitten av oktober. Eftersom kräftsäsongen är begränsad innebär det att också arbetet som kräftförädlare på Jannes Kräftor är säsongsbetonat, vilket betyder att kräftorna är en sidobusiness för medarbetarna.<img src="imagebank/347816_big.jpg">Kräftan genom tidernaMan har ätit kräftor sedan urminnes tider och det ordnades kräftfester redan under 1500-talet i Finland. Ännu längre tillbaka i tiden, i Antikens Grekland trodde man på kräftans nästintill magiska kraft och man bar därför med sig torkade kräftdelar som lyckoamuletter i helande syfte. Antikens greker använde sig också av kräftor för att behandla olika sjukdomar och för att läka orm- och skorpionbett. Kräftan har också genom tiderna haft motsatt rykte i Norden och ansågs ur religiös synvinkel vara ”oren” och synnerligen olämplig som livsmedel. Munkarna i Europa kalasade dock på kräftor redan under 1200-talet eftersom man jämställde kräftan vid fisk och således var kräftor tillåten föda under fastan och under religiösa högtider. Även kungligheter och adeln uppskattade kräftor, och med tiden spreds kräftan som en delikatess från de högre samhällsskikten till allmänheten. Detta bidrog till kräftans ökande popularitet, och den blev så småningom en vanligare del av den finländska matkulturen.<img src="imagebank/347815_big.jpg">Kräftskivan – ett avsked till sommarenKräftskivan som tradition har funnits i Finland sedan 1930-talet. Man började begränsa kräftfisket första gången år 1929 i Finland och i samband med detta växte kräftskivan fram som en årligt återkommande fest. Man ordnade kräftkalasen för att markera att kräftsäsongen inletts och samtidigt blev man påmind om att ta vara på den vackra sensommaren innan den annalkande hösten.För många finländare är kräftskivan en viktig tradition och man firar den lika självklart som man firar jul och midsommar. Kräftskivan ordnas under sensommar-kvällar i augusti eller september månad i sällskap av släkt och vänner och många förknippar dem med roliga partyhattar och stora fat till brädden fyllda av läckra röda kräftor. Som tillbehör serveras ofta ostpajer och ett gott bröd, men det varierar naturligtvis och var och en väljer själv hur man vill skapa sin tradition. Jag frågar också Simon Eklund vilket hans recept på en bra kräftskiva är.- En riktigt lyckad kräftskiva består av kräftor i mängder, mycket dill och naturligtvis goda vänner. Mina favorittillbehör är bröd med äkta smör och en riktigt god dryck, säger Simon. Hur många kräftor skall man då reservera per gäst? Några äter väldigt många kräftor, medan andra äter lite färre. Åtgången beror också på hur mycket tillbehör man har till kräftorna. Ett medeltal kan vara 10–12 kräftor per gäst och så serverar man tillbehör så att alla kan äta sig mätta. För att underlätta själva ätandet kan man införskaffa kräftknivar i Jannes Kräftors webshop eller i Hotel Sea Front där Jannes Kräftor finns. Här hittar du även handdukar, servetter och haklappar inför kräftskivan, självklart med kräftmotiv. Det finns också Jannes Kräftor reklamprodukter till salu. Gå in och bekanta dig med urvalet nästa gång du avhämtar dina kräftor inför nästa säsongs kräftskiva!<img src="imagebank/347814_big.jpg">Jannes Kräftor som sponsor för EIF rf.Jannes Kräftor är sedan många år tillbaka sponsor för Ekenäs Idrottsförening och jag frågar Simon varför de valt att sponsra just EIF.- Vi har allihop varit delaktiga i Ekenäs Idrottsförening under årens lopp, säger Simon Eklund. Detta är vårt sätt att ge tillbaka till föreningen för allt vi fått under åren! Och visst har både Simon, Theo och Henrik alla varit väldigt involverade i Ekenäs Idrottsförening på många olika sätt. Simon själv har gått från att vara juniorspelare till att spela i EIF:s representationslag fram till år 2014 då laget steg till division 1. Han har även fungerat som både juniortränare och ordförande för föreningen i några år. Både Theo och Henrik Ekholm har också spelat i Ekenäs Idrottsförening, först som juniorspelare och senare hela vägen till att spela i representationslaget. Jannes Kräftor sponsrar Ekenäs Idrottsförening för att kunna bidra till att dagens och framtidens juniorspelare får chansen att uppleva samma gemenskap och laganda som Simon, Henrik och Theo gjort i föreningen. Genom sponsorskapet kan man också bidra till att fler unga får möjligheten att utvecklas, både på och utanför planen, precis som Simon, Henrik och Theo har gjort.<img src="imagebank/347821_big.jpg"><img alt="">På bilden från vänster; Henrik Ekholm, Simon Eklund, Zacharias Ekström och Theo Ekholm Källor:<a href="http://www.janneskraftor.fi/"></a><a href="http://www.janneskraftor.fi">www.janneskraftor.fi</a><a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10062918#:~:text=Kr%C3%A4ftfisket%20blev%20popul%C3%A4rt%20i%20Finland%20i">Därför lever kräfttraditionen vidare: ”Tiden vi lever i lockar till ritualer” – Samhälle – svenska.yle.fi</a> <a href="https://www.raputieto.net/rapukulttuuria.htm">Rapukulttuuri – Raputietokeskus Bilder: Jannes Kräftor</a><a href="https://www.raputieto.net/rapukulttuuria.htm">Text:</a><a href="https://www.raputieto.net/rapukulttuuria.htm"></a>Johanna Källberg<a href="https://www.raputieto.net/rapukulttuuria.htm"></a>

Vi samarbetar med Jannes Kräftor

Föreningen håller stadgeenligt höstmöte den 12.12 kl. 17:00 i Klubblokalen, Ladugårdsgatan 14 Välkommen! Styrelsen

Välkommen till EIF fotboll

Senaste matcher

Evenemangskalender

Inkommande evenemang

Senaste matcher

Evenemangskalender

Inkommande evenemang

Vi använder cookies