Vi samarbetar med Jannes Kräftor

I början av årets kräftsäsong träffade jag Simon Eklund, som är delägare i företaget Jannes Kräftor, vida känt för sina röda delikatesser. Vi träffades i lobbyn på Hotel Sea Front, där Jannes Kräftor håller till sedan många år tillbaka. Platsen är vackert belägen intill Österby bron och lättillgänglig att avhämta förhandsbeställda kräftor på.

Från några hundra till hundratusen kräftor

Jannes Kräftor fick sin början under tidigt 90-tal då Jan-Mikael ”Janne” Ekholm började koka kräftor i sin mataffär M-Janne i centrala Ekenäs i början av 90-talet. Kräftorna var mycket omtyckta av kunderna och Janne kokade kräftor enligt efterfrågan. Från början rörde det sig om några hundra kräftor i året. Då Janne slutade med mataffären för snart tio år sedan var många stamkunder oroliga över att inte längre kunna hålla kräftskivor med Jannes lokalt tillredda delikatesser. Kunderna behövde inte vara oroliga för Janne fortsatte att leverera kräftor och numera är familjeföretaget en stor finländsk aktör inom branschen.

Idag är både Jannes söner Henrik och Theo Ekholm och Jannes brorson Simon Eklund delägare i företaget och totalt har antalet k

räftor ökat från några hundra till kring 100 000 kräftor per säsong. Man har samtidigt också utökat distribueringen av kräftor så det går att förhandsbeställa dem och avhämta från mataffärerna K-Supermarket i Hangö och S-market i Ekenäs, Karis och Hangö. Man levererar även kräftor till en K-affär i Helsingfors samt till några andra affärer och platser. Du kan förhandsbeställa kräftor via Jannes Kräftors hemsida www.janneskraftor.fi eller per telefon.

Flodkräfta och signalkräfta

Simon Eklund berättar att det finns två olika slags kräftor i Finland; flodkräfta och signalkräfta. Jannes Kräftor har båda arterna i sitt sortiment, men eftersom tillgången på flodkräfta är betydligt mindre säljer man mest signalkräftor.

Flodkräftan är en inhemsk art som förekommer naturligt i Finland. Den är ett av Europas största kräftdjur och hanen kan bli upp till 18 centimeter lång och väga 350 gram. Honan är lite mindre i storleken. Flodkräftan är en allätare och den rör sig aktivt främst i skymningen och på natten. Arten är oftast svart till färgen och då man kokar den övergår färgen från svart till röd. Flodkräftan har drabbats hårt av kräftpesten och är numera hotad i vissa områden.

Signalkräftan är inplanterad i Finland från Nordamerika under 1960-talet. Eftersom kräftpesten hade väldigt förödande konsekvenser för den inhemska flodkräftan var tanken att inplantera den mer resistenta signalkräftan. Trots att signalkräftan som art är mer resistent mot kräftpest, kan kräftorna ändå vara bärare och spridare av kräftpest, vilken i sin tur har inverkat negativt på flodkräftan och dess överlevnad.

Utseendemässigt skiljer sig signalkräftan från flodkräftan genom en vit fläck på framklorna. Signalkräftornas naturliga färg kan variera kraftigt från riktigt mörkt, nästan svart, till ljust blå. Vattenkvaliteten inverkar på skalets färg och de mörkare kräftorna lever i vatten med gyttjebotten medan de ljustblå kräftorna får sin färg i mineralrikare vatten. Ibland kan man också se kräftor med olika stora klor eller ben. Storleksskillnaden beror på det växer ut en ny klo ifall djuret mister en klo i en revirstrid eller dylikt.

För att kunna kontrollera kräftfiskandet och bevara kräftpopulationerna i Finland är kräftfisket tidsmässigt begränsat. Varje år den 21 juli kl 12:00 inleds kräftfiskesäsongen i Finland, både för flodkräfta och signalkräfta. Säsongen pågår sedan fram till ungefär mitten av oktober. Eftersom kräftsäsongen är begränsad innebär det att också arbetet som kräftförädlare på Jannes Kräftor är säsongsbetonat, vilket betyder att kräftorna är en sidobusiness för medarbetarna.

Kräftan genom tiderna

Man har ätit kräftor sedan urminnes tider och det ordnades kräftfester redan under 1500-talet i Finland. Ännu längre tillbaka i tiden, i Antikens Grekland trodde man på kräftans nästintill magiska kraft och man bar därför med sig torkade kräftdelar som lyckoamuletter i helande syfte. Antikens greker använde sig också av kräftor för att behandla olika sjukdomar och för att läka orm- och skorpionbett.

Kräftan har också genom tiderna haft motsatt rykte i Norden och ansågs ur religiös synvinkel vara ”oren” och synnerligen olämplig som livsmedel. Munkarna i Europa kalasade dock på kräftor redan under 1200-talet eftersom man jämställde kräftan vid fisk och således var kräftor tillåten föda under fastan och under religiösa högtider. Även kungligheter och adeln uppskattade kräftor, och med tiden spreds kräftan som en delikatess från de högre samhällsskikten till allmänheten. Detta bidrog till kräftans ökande popularitet, och den blev så småningom en vanligare del av den finländska matkulturen.

Kräftskivan – ett avsked till sommaren

Kräftskivan som tradition har funnits i Finland sedan 1930-talet. Man började begränsa kräftfisket första gången år 1929 i Finland och i samband med detta växte kräftskivan fram som en årligt återkommande fest. Man ordnade kräftkalasen för att markera att kräftsäsongen inletts och samtidigt blev man påmind om att ta vara på den vackra sensommaren innan den annalkande hösten.

För många finländare är kräftskivan en viktig tradition och man firar den lika självklart som man firar jul och midsommar. Kräftskivan ordnas under sensommar-kvällar i augusti eller september månad i sällskap av släkt och vänner och många förknippar dem med roliga partyhattar och stora fat till brädden fyllda av läckra röda kräftor. Som tillbehör serveras ofta ostpajer och ett gott bröd, men det varierar naturligtvis och var och en väljer själv hur man vill skapa sin tradition. Jag frågar också Simon Eklund vilket hans recept på en bra kräftskiva är.

- En riktigt lyckad kräftskiva består av kräftor i mängder, mycket dill och naturligtvis goda vänner. Mina favorittillbehör är bröd med äkta smör och en riktigt god dryck, säger Simon.

Hur många kräftor skall man då reservera per gäst? Några äter väldigt många kräftor, medan andra äter lite färre. Åtgången beror också på hur mycket tillbehör man har till kräftorna. Ett medeltal kan vara 10–12 kräftor per gäst och så serverar man tillbehör så att alla kan äta sig mätta. För att underlätta själva ätandet kan man införskaffa kräftknivar i Jannes Kräftors webshop eller i Hotel Sea Front där Jannes Kräftor finns. Här hittar du även handdukar, servetter och haklappar inför kräftskivan, självklart med kräftmotiv. Det finns också Jannes Kräftor reklamprodukter till salu. Gå in och bekanta dig med urvalet nästa gång du avhämtar dina kräftor inför nästa säsongs kräftskiva!

Jannes Kräftor som sponsor för EIF rf.

Jannes Kräftor är sedan många år tillbaka sponsor för Ekenäs Idrottsförening och jag frågar Simon varför de valt att sponsra just EIF.

- Vi har allihop varit delaktiga i Ekenäs Idrottsförening under årens lopp, säger Simon Eklund. Detta är vårt sätt att ge tillbaka till föreningen för allt vi fått under åren!

Och visst har både Simon, Theo och Henrik alla varit väldigt involverade i Ekenäs Idrottsförening på många olika sätt. Simon själv har gått från att vara juniorspelare till att spela i EIF:s representationslag fram till år 2014 då laget steg till division 1. Han har även fungerat som både juniortränare och ordförande för föreningen i några år. Både Theo och Henrik Ekholm har också spelat i Ekenäs Idrottsförening, först som juniorspelare och senare hela vägen till att spela i representationslaget.

Jannes Kräftor sponsrar Ekenäs Idrottsförening för att kunna bidra till att dagens och framtidens juniorspelare får chansen att uppleva samma gemenskap och laganda som Simon, Henrik och Theo gjort i föreningen. Genom sponsorskapet kan man också bidra till att fler unga får möjligheten att utvecklas, både på och utanför planen, precis som Simon, Henrik och Theo har gjort.

På bilden från vänster; Henrik Ekholm, Simon Eklund, Zacharias Ekström och Theo Ekholm

Källor:

www.janneskraftor.fi

Därför lever kräfttraditionen vidare: ”Tiden vi lever i lockar till ritualer” – Samhälle – svenska.yle.fi